Panik genom hela kroppen

Ja.. Dagens ridtur slutade långt ifrån vad jag hade tänkt. Tänkte först att jag skulle rida henne i paddocken bara för att jobba henne lite men valde istället att rida ut. Vi hade de så skönt och bara skritta och trava ut. Men det vände ganska direkt, tanken var att vi skulle hitta nya vägar men det slutade med att jag fastnade i en gren, slets av Trollet och hon sticker. Paniken inom mig skriker efter henne men jag får knappt ut något. Paniken att hon tar vänster och springer ut på E22'an. Men det lättar en liten aning när hon väljer höger och springer upp mot ett grannstall. 
 
Väl på den extremt långa raksträckan så kommer en bil, och där trodde jag hon skulle springa rätt på, men hon väjde och fortsatte uppåt, underbart nog lyckades bilen vända och åka upp till hon som har grannstallet och prata med henne. Paniken kvarstår när hon springer rakt ut på ett fält där hon senare försvinner. Jag vet inte vart jag sa ta vägen och fortsätter går och bönar och ber om att hon springer hem. Hon som hade stallet kom ner med sin transport och hämtade upp mig för att sedan åka och leta efter henne. 
 
Jag hade SÅDAN extrem tur, hon hade sprungit hem, hon hade sprungit tillbaka till stallet och ställt sig att beta. Och ännu mer tur, så var det en i stallet där som tog in henne och ringde ägaren och sa till att hon var i stallet men inte jag. Hade skrivit till henne innan men inte fått svar. Men slutet gott allting gott så kom vi hem båda två helskinnade och Trollet var hel men trött. Den ända skadan var på min tröja men den går ju att laga eller köpa ny. 
 
Jag är bara så glad att hon bara sprang hem och att hon nu står oskadad i boxen och tuggar hö. 
 



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback